Genom att försöka återuppliva mammutar skapar forskare en märklig varelse
Forskarnas försök att få den ullhåriga mammuten tillbaka handlar inte enbart om en spännande utmaning för vetenskapen – det ses även som ett smart knep för att motverka klimatförändringarna. Genom att försöka återskapa denna utdöda art hoppas forskarna på Colossal Biosciences kunna återställa ekosystemen och skapa bättre balans i miljön. Resultaten har väckt både nyfikenhet och tvivel, men de framsteg vi ser nu kan komma att betyda mycket för vår planet.
Vad vi vill åstadkomma
Teamet jobbar inte bara med att återuppliva den ullhåriga mammuten, utan de siktar också på att skapa hybrider mellan elefanter och mammutar. Tanken är att den nya arten ska kunna överleva i kalla klimat och hjälpa till att bevara tundraekosystemen (den unika naturen i områdena med tundra). Målet är rejält: en levande ullhårig mammut senast slutet av 2028. Ben Lamm, VD för Colossal Biosciences, menar att detta projekt signalerar en tydlig vändpunkt i arbetet mot att motverka artutrotning.
Så valde vi arter och körde våra tester
Man valde den asiatiska elefanten som grundberoende eftersom dess DNA är 99,6% likt det hos den ullhåriga mammuten. För att komma närmare målet pågår noggranna genetiska modifieringstester. Forskarna använder möss i sina försök tack vare deras snabba reproduktion och kända genetik. Experimenten är inriktade på att se hur gener som styr pälsens längd, textur och färg kan förändras.
I de inledande försöken lyckades man tredubbla mängden päls på mössen utan att ändra deras kroppsmassa. Mössen fick en brun, gyllene nyans i pälsen, vilket visar att det går att styra vissa fysiska drag med hjälp av genetiska förändringar. Det var dock oklart om de nya egenskaperna gjorde mössen bättre på att tåla kyla.
Tvivel och frågor från andra
Även om resultaten hittills ser lovande ut, finns det forskare som är skeptiska. Några ifrågasätter om dessa experiment verkligen kan leda till att man skapar en fungerande hybrid mellan elefant och mammut. Robin Lovell-Badge från Francis Crick Institute i London uttrycker tvekan om att studier med möss, med tanke på deras fysiologi och beteenden, ger de insikter man behöver för att förstå elefanter. Han säger att “vi har att göra med håriga möss som ser söta ut, men vars fysiologi och beteende vi inte riktigt har koll på.”
Den här kritiken visar att man måste göra ytterligare studier innan man kan säga säkert om projektet verkligen kan återskapa en riktig mammut – eller till och med en hybrid.
Tittar framåt
Trots kritiken fortsätter teamet på Colossal Biosciences sitt arbete med stor beslutsamhet. Med målet att ha en levande mammut senast 2028 siktar de på att föra tillbaka en liten del av förhistorien in i vår moderna värld. Lyckas projektet kan det förändra hur vi jobbar med bevarandefrågor och vårt sätt att hantera klimatförändringarna genom att bidra till en hållbar energimodell.
Det här banbrytande projektet visar hur gränsöverskridande forskning kan vara både inspirerande och omdebatterad. Det väcker frågor om vårt ansvar gentemot naturen samtidigt som det erbjuder hopp om nya sätt att lösa gamla problem. Hur vi väljer att gå vidare med den här kunskapen kommer sannolikt att prägla relationen mellan människa och natur långt in i framtiden.